händelsernas helg

En hel vecka har gått sen jag sist bloggade. Det blev en händelsernas helg minst sagt. Lördagen tillbringades med att Amaya och Elliott var hos mig (Åke åkte iväg till stockholm för att på lördagkvällen gå till Globen och lyssn a på Paul McCartney med Daniel och sova hos honom) fram till eftermiddagen då jag åkte iväg kl 18 til Alandica till vår firmajulfest.
Årets julfest bestod i av att vi först fick lyssna på en julkonsert 1,5 timme med Sara Löfgren, Patrik Isaksson och Staffan Hellstrand. Jag tyckte att den var riktigt bra, somliga tyckte det inte. Kan vara att det var fel tidpunkt att lyssna. En julfest ska kanske föregås av ngt mera rivigt än att lyssna på en fin konsert.
Men iaf efter konserten serverades det som vanligt hos oss trerätters middag med tillhörande drycker. Somliga drack mer och somliga drack mindre. Iår hörde jag till den skaran som drack mindre. Jag tog mig hem med bil eftersom jag är lite snål på mina lediga dagar och vill inte ödsla en fin söndag på att vara trött.så jag tog mig hem med bil kl 23.30.

Så var vi då framme vid söndagmorgon. En söndagmorgon som blev början till en känslosam fortsättning på helgen.
Jag tog barnen med mig o gick ner till sjöbodarna för att kasta sten o trampa på isbeklädda vattenkärr.
När vi går där nere vid bodarna får jag plötsligt syn på en man klädd m ed rock och filt som går till en avreg bil. Jag ser honom o när vi har kommit hem går det upp ett ljus för mig: shit det där är mannen som man pratade om att bodde där nere  i somras. Han bor ju fortfarande där!!!! År 2011 i en sjöbod i strandnäs bredvid oss där jag går där alla andra vandrar!!!!
Jag kom hem o tog mig en funderare vad jag skulle ta mig till: La ut en status på facebook om en idyll som slås i bitar. Ulrica tar kontakt o säger att hon länkar ut min status på sin sida för hon har så många politiska vänner. Det tar inte mer än en par timmar så svarar Maria Jonsson på vårt upprop, hon frågar mig var det händer och säger att h on vill göra en hjälpande gärning som medmänniska.
Hon åker ner o finner honom där o ger honom ett mål mat. Ser till att han får tak över huvudet över natten och fortsätter sedan på måndagen att genom sina sociala kontakter ordna att han får ett tillfälligt boende åtminstone över julen. Men med detta visar det sig att samhället Åland inte har en beredskap när ngt sådant här inträffar. Vi hjälper gamla o sjuka o missbrukare men vi har ingen beredskap att hjälpa när man inte lyder under ngn rubrik som finns i arbetsreglementet.
Och vet vi mera vad som finns ute bland oss, den här mannen "visste" ingen om, finns det fler.

Idag (onsdag) finns han inkvarterad tillfälligt men vad händer efter julen? kan han med hjälp ordna upp sitt liv, på vems ansvar är det att han inte behöver bo utom hus osv osv. Frågorna är många och det är ingen lösning iomed att man hjälpt en hemlös under det mest akuta skedet. Vem o hur ska man påverka?

Jag själv kommer iaf aldrig aldrig aldrig att glömma synen när jag såg honom gå från boden till bilen dör han satt för att få lite väderskydd. Jag kan inte heller riktigt förstå vad det var som gjorde att jag skulle komma där precis då, i den lilla lilla stund det tog för honom att gå o sätta sig i bilen. Jag tänker avsluta den här bloggen idag med ngr få rader ur en artikel, och där man då kan fråga sig hur samhället Åland skulle kunna leva upp till att kunna erbjuda:
En vanlig definition för en hemlös är ”en person som sover ute eller är hänvisad till akutboende eller härbärge”.

Vi kan inte erbjuda akutboende eller härbärge utan att man får ta till alla krafter o resurser för att lösa ett akutfall.