hundarna

vi har haft hund i 16 år utan avbrott (inte konstigt att hemmet är slitet:)) De två senaste åren har mitt aktiva hundliv minimerats av olika skäl. Idag är våra tre hundar mest en del av vardagen. Tyvärr är de oxå många många gånger orsaken till att jag blir stressad, så ininorden stressad av att jag känner dåligt samvete för dem. Jag borde : söka upp nya skogsmarker där jag kan ha dem lösa, det har ju tyvärr dessvärre blivit så att de skogsmarker jag använt inom någorlunda nära avstånd hemifrån har bebyggts och ju mindre jag har dem att springa lösa ju  mindre litar jag på dem att de kommer på inkallning .
jag borde se till att jag badar tussarna åtminstone varannan vecka o borstar klipper o kammar dem samtidigt. Men eftersom jag efter det sista slitiga året inte orkar helt enkelt på kvällarna efter jobbet och helgerna oftast rinner iväg, så är deras pälsvård väldigt eftersatt. Jag som alltid alltid hade de mest perfekt skötta pälsarna , jag avskydde tovor på dem.
Jag borde träna med dem.
Jag borde aktivera dem
Jag borde gosa med dem
Jag borde inte bara ta : vi måste gå ut med hundarna utan se glädjen i att få gå ut med dem

Men från ett negativt inlägg till ett positivt: våra hundar är med oss hela tiden, de är glada, och de har sin gård de får vara på när de vill. Så summasummarum det är nog mest mitt dåliga samvete jag borde jobba på.De är en bra flock som trivs med varandra. De bråkar aldrig med varandra. De har god aptit.

Och de är de bästa  hundarna som finns i hela världen!!!!!!!!